Människor därute kan inte ha missat den mytomspunna TV-serien "Ett Liv Som Gris". En dokusåpa där vi följer grisar från ett antal grisgårdar runtomkring i Sverige för att ta del av deras personliga koncentrationsläger. Deltagarna tvingas sedan på en så liten bostadsyta som möjligt att slåss för sin överlevnad. Likt Sims så ger ägarna till de här gårdarna, under order från Swedish Meats Fuhrer Lars Hultström, diverse sjukdomar, fysiska och psykiska skador för att se om de överlever till finalen, Slakten!Giriga som grisarna är går de självklart med på att äta ruttnade kadaver, ha stora köttsår, ligga still på en 1x1 meter stor yta, trotts de är mycket medvetna om att de rent ktoppsmässigt redan tar upp en yta på närmre 1.5x1.5 m. Men tack och lov, likt teorin om att "humlan inte kan flyga, men den vet bara inte om det", så ger Annika Bergman ett mycket övertygande argument där hon säger att de visst skulle kunna klara sig utmärkt och bete sig naturligt på en kvadratmeter betong. Hon fortsätter sedan att berätta om att hon själv har en liten grisfarm under sin vask där det bor inte en, inte två, utan TRE hela grisfamiljer! De lever endast på en 120 x 50 cm kvadrat, och där har de minsann tillgång till både fritidsaktiviteter som tennis, bowling, segling och inte minst att böka runt på den spröda ängen till höger om glas-sorteringen!
Så tänk er för innan ni ger er på stackare som bara försöker tjäna en liten fickpeng på att ha ett eget litet griskoncentrationsläger hemma i sin trädgård. De gör bara sitt jobb! Jag avslutar med att önska följande grisgårds-ägare rövcancer i julklapp och att deras barn får Anders Eklund som dagisfröken, samt ett påpekande från min goda vän Kuling:
"Jag ska nog åtminstone minska grisätandet rejält, fast äter iheller inte så mkt gris som det är nu. Egentligen kunde man sluta äta gris helt å hållet, proteinerna innehåller ändå såpass lik sammansättning av aminosyror relativt människan att vi inte tillgodogör oss proteinet alls lika optimalt som rött kött, fisk, fågel etc.
But thats just my argument.
Sen väljer även många människor att föda upp sig själva till grisar, den såkallade "grismänniskan" ja vi har nog alla träffat på en sådan någon gång. Hade man varit slug och affärssinnad hade man slaktat dessa först. Det hade genererat en vinst från kött, gelatin från andra nermalda mjukdelar och benmjöl. Håret hade kunnat säljas till indien för att göras till peruker och organ hade kunnat transplanteras till behövande människomänniskor.... Visa mer
Ytterligare 2 tunga ekonomiska fördelar bör tas iakt:
Grisen betalar sin mat själv, dvs. den växer gratis.
Grisen slipper påkostas dyra operationer pga. övervikt eftersom slakt ändå ska ske. Och om nöden kräver kan grisen likaså ligga ner (exempelvis i säng) fram tills slakt." - Paul
Nöff Nöff till er små grisar därute. Men inte till er människogrisar, ni är motbjudande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar